Helgonmossen är en del av det stora vattensystem som en gång försåg Sala silvergruva med kraft..
Vattenkraften var avgörande för silverproduktionen, och utbyggnaden av systemet är ett av den svenska historiens största i sitt slag.
Föreställ dig människorna som med spadar, spett och kärror formade landskapet för att leda vattnet rätt.
De byggde dammvallar av sten och jord, medan dragdjur slet med tunga lass. Varje steg krävde noggranna mätningar, beräkningar och stor hantverksskicklighet.
Att hålla gruvan i gång krävde ständig tillgång på vatten, vilket var en utmaning. Därför byggdes systemet ut i tre etapper mellan 1500- och 1800-talet.
Helgonmossdammen stod färdig år 1822 som en del av en nysatsning ledd av bergshauptmannen Jacob Henrik af Forselles, som försökte återuppliva gruvdriften efter en lång ekonomisk nedgång.
Mellan 1819 och 1822 pågick anläggningsarbetet vid Helgonmossen och Björnmossen. Landskapet kartlades noggrant för att vattenflödet skulle optimeras.
Namnet Helgonmossen har en gåtfull historia.
Lokalbefolkningen kallade den förr ”Helgsmösa”, kanske för att ge namnet en mer vardaglig ton – eftersom det verkliga namnet skulle kunna väcka onda krafter till liv.
Naturen sågs en gång som besjälad. Var det en helgad plats, eller låg här en hund begravd? Kanske är det bäst att du följer folktraditionen och säger Helgsmösa. Åtminstone medan du står här.
