
Ämnet Överlevnad kan vid första anblicken upplevevas spännande, för att i nästa sekund kännas skräckinjagande. Men det underbara är att vi alla har en medfödd drivkraft att vilja överleva, och så länge vi lyckas behålla lugnet i en situation så har vi goda chanser att reda upp en extrem överlevnadssituation med stöd av vårt logiska tänkande och förmågan att vara i nuet. Det finns många olika sätt att rädda en situation och det är nödvändigtvis inte alltid bara ett sätt som är det rätta. Allt beror på situationen. Det viktiga är Att göra något och att inte vara rädd för att agera efter bästa förmåga då olyckan är framme!
Erfarenheter visar dock att ju bättre förberedd du är vad gäller kunskap och planering, desto mer ökar dina chanser att lösa situationen. Med denna artikel vill vi inspirera ditt säkerhetstänk, till ett tryggare friluftsliv.
Man kan dela in överlevnad i Vardagsöverlevnad och Extrem överlevnad. Den vardagliga överlevnaden ägnar vi oss alla åt dagligen då vi kliver upp ur sängen, väljer mössa efter väder, ser oss för då vi går över vägen, äter hälsosamt, håller oss i fysisk och psykisk god form. Vardagsöverlevnaden kan ses som en förebyggande del, även kallad Beredskap eller Prepping. Denna del är en av de viktigaste, att undvika att hamna i en extrem överlevnadssituation till att börja med. Den extrema överlevnaden kan uppstå i en, som tur är, sällsynt situation med potentionell skadlig eller dödlig risk. I en extrem överlevnadsituation vill du bli undsatt så fort som möjligt, och under tiden kan bushcraftkunskaper som eld, skydd och vatten underlätta din väntan. Då en extrem överlevnadssituation uppstått har något gått fundamental fel relativt din ursprungliga plan. Denna plan kan ha varit att njuta av en fin vandringshelg i ett fridfullt skogsområde. En extrem överlevnadssituation kan uppstå i vildmarksmiljö lika väl som i en urban miljö; i skogen, på vattnet, i trafiken eller inne i en stad. Syftet med denna artikel är inte att avskräcka dig från naturupplevelser, tvärt om. Vi vill ge dig en större marginal av trygghet som i sin tur ger dig en mer njutningsfull vandring, cyckling och paddling i de vackra västmanländska skogarna.
Även då du planerar en enklare utflykt är det bra att ställa sig frågan: Vad kan gå fel?
Det kan kännas lite läskigt att fantisera kring scenarier som kan upplevas obehagliga. Men det är ett faktum, att bara genom att du har tänkt tanken, så är du bättre rustad mentalt då väl olyckan är framme. Här följer några scenarier.
Om vi tittar på ovan fyra olyckliga scenarier kan vi konstatera att en gemensam riskfaktor är kylan. Vintertid är det utmanande att lyckas behålla sin normala kroppstemperatur. Men det kan faktiskt vara nära på lika utmanande att undvika nedkylning även under barmarkssäsongen. Inte minst om du dessutom blivit blöt av svett, regn eller sjövatten. Planera för och lär dig hur du kan skydda dig mot nedkylning i olika lägen. Exempel på detta kan vara extrakläder, en filt i bilen, eldkunskap m.m.
En annan gemensam riskfaktor ovan är frågan om du är ute ensam, eller om du har en vän med dig, som kan hjälpa dig att lägga ett tryckförband, kan kalla på hjälp och ge ett moralhöjande stöd i situationen. Det kan vara en trevlig trygghet att dela sin naturupplevelse med en vän. Under ensamstrapatser är det extra viktigt att planera för god säkerhet.
Kanske har ovan tankeövning redan väckt dina tankar, som att det är bra att ha en fulladdad mobil med god täckning, ett första förband och korrekt skyddsutrustning som hjälm vid cykling och forspaddling.
Då väl situationen uppstått är det av högsta prioritet att ej gripas av panik. Paniken kan försvåra ditt logiska tänkande och panik kan även smitta av sig på övriga personer i ditt eventuella sällskap. Stanna upp några sekunder och reflektera över vad som just skett. Undersök sedan hur stor skadan är, oavsett om det är en akut kroppsskada, om du just upptäkt att ni är vilse eller att det finns potentiella risker om du ej finner en bra lösning på situationen inom kort. Undanröj eventuella risker som där och då kan förvärra situationen, som t.ex. fler nedfallande träd, förbipasserande trafik eller eldspridning. Plåstra om eventuella skador och sätt er sedan ned och resonera om nästa möjliga steg. I situationer då det inte är ett alternativ att själva nå er bil, eller liknande, för att undsätta er själva, har ni förhoppningsvis möjlighet att larma efter hjälp via telefon. Om inte, kanske ni får förlita er till att någon börjar sakna er och därefter kallar in hjälp. Om ni är i skogsmiljö och bedömmer att ni blir kvar öven natten så bör ni så fort som möjligt göra er så bekväma som möjligt på lämplig och väl synlig plats. Planera för en värmande och trivsam eld, kan ni bygga någon form av skydd?, fundera över er dricksvattensituation och hur ni på bästa sätt kan signalera er position till hjälp för en eventuell räddningspatrull. I en extrem situation är det vanligen bäst att stanna kvar på lämplig plats och invänta hjälp. Detta då räddningsarbetet kan försvåras markant om ni hela tiden förflyttar er.
Vi har fantastisk räddningspersonal här i Sverige och förutsatt att räddningsinstanserna får vetskap om er nödsituation så är vanligen räddningsaktionen genomförd inom timmar. Med det sagt, så bör vi ändå alltid ta vårt ansvar, genom att inte försätta oss i onödigt farliga situationer, samt se till att vi besitter kunskap om hur vi tar tillvara på oss själva. Ett samhälle bestående av individer som kan ta hand om sig själva och andra är ett starkt samhälle, både i vardagen och då olyckan är framme.
Även om räddningen ej är långt borta så kan det vara livsavgörande att ni själva kan reda ut den akuta situationen, i väntan på undsättning. Då väl olyckan är framme är det avgörande att du meddelat dig inför en strapats och att du kan göra allt som potentiellt kan förkorta en räddningsinsats tid, speciellt om kroppsskador och risk för nedkylning föreligger.
Ta hand om dig så ses vi på de vackra västmanländska skogsstigarna!